Wednesday, May 24, 2006

smn nostalgia


Basenotes, internetforumet för (huvudsakligen) manliga parfymälskare, har omnämnts här flera gånger. Bland annat i samband med dofter jag starkt förknippar med forumet. Dofter som antingen diskuteras där i all oändlighet eller kanske lite udda kreationer som jag aldrig skulle ha kommit i kontakt med om det inte vore för Basenotes. Nostalgia är en sådan doft. Näst intill mytomspunnen (kanske inte som Aramis Havana eller Czech & Speak No. 88, men de tar jag en annan gång) och omtalad som få har jag givetvis blivit tokigt nyfiken på hur den faktiskt doftar.

En grundtanke med Nostalgia var att återskapa en del av känslan av en gammal racingbil, en sådan som fanns på tiden då det fortfarande fanns gentlemän och något som kunde kallas för heder, en sådan som kördes med läderhandskar och stora ”goggles” ni vet. Associationerna och fantasin löper amok tillsammans. Men hur många gånger har inte copywriterns texter utlovat ”hot sand effect”, ”himalayas snö” eller något annat abstrakt utan att kunna leverera mer än hjäpligt? Tröttsamt ofta... Hur mycket roligare blir det inte när Santa Maria Novella faktiskt lyckas med konststycket och så pass bra att jag nästan blir skamsen då jag verkligen varit en tvivlare.

Öppningsfasen känns nästan som en gimmick, den fungerar för bra. Motorångorna ligger täta kring kroppen, barndomsminnen om turer till bensinstationen ligger nära tillhands. Hur gott bensin än doftar så vill jag inte lukta så för jämnan, tack och lov falnar den fort. Effekten finns i alla fall kvar efteråt i form av ett förvånat leende på läpparna. Sen blir Nostalgia mjuk och lite tjärdoftande, dock inte grumlig, snarare ”högt” om det finns någon logik i den beskrivningen (vanilj och mint luktar även de högt för mig). Den är ren och fin, som insidan av bilen med galon, läder och putsade mässingdetaljer. Avslutningsvis lägger sig doften lungt och mysigt över huden och luktar banne mig som ingenting annat jag känt. Jag är helt såld och kommer be mina föräldrar köpa med sig en flaska hem från Florens, där apoteket Santa Maria Novella legat sen 1612, senare i sommar.

2 Comments:

Anonymous erika said...

Tack för trevlig recension! Roligt när dofter lever upp till sådana förväntningar. Flaskan ser verkligen inte alls ut som jag har tänkt mig.

1:22 AM  
Blogger Viktorov said...

Erika> Dito. Flaskan ser ju direkt tacky ut. Som någon slags aromaterapiflaska. Men man ska ju aldrig döma en bok efter dess omslag...

3:46 PM  

Post a Comment

<< Home