bvlgari eau parfumée au thé blanc

Överlag tycker jag bäst om parfymer som med stark röst har en vilja att göra sig hörda, sådana som faktiskt har något att förmedla istället för att stillsamt beblanda sig med den mängd dofter man möter till vardags. Det är kanske inte alltid så jag väljer den högst skrikande doften i min samling i början på dagen, men det är en allmän önskan från mig att fler ska våga ta ut svängarna lite och inte alltid förlita sig på det självklara eller lättillgängliga. Med detta sagt finns där givetvis myriader med lågmälda kreationer jag avgudar, sådana som lyckas fånga mitt intresse utan att ta särskilt stor plats.

Ett grundsyfte med dofter är att skapa stämningar, och om de är riktigt bra, ta mig till en annan plats eller tid. De lägger an toner och slår på strängar som få andra saker kan. Det enda som på riktigt skulle kunna tävla med dofter om att framkalla minnen snabbt är fotografier. Dofterna jag själv gillar bäst är de som skapar en bakgrundskuliss, ett ambient soundtrack som ligger och brummar i bakgrunden men som inte pockar så mycket på uppmärksamheten att man egentligen tänker på att det existerar. Eau Parfumée Au Thé Blanc är en sådan doft. Den har två kusiner också: Au Thé Vert samt den nya för i år Au Thé Rouge. Alla lanseras som unisexdofter och är alla lika lågmälda, men stjärnan i trion är helt klart den som tagit sitt namn från det vita teet.

Doften är värmande som solen och minst lika lysande. Svagt blommig och med samma sorts krämig bakgrundston som Hermès Eau des Merveilles har. Här ska finnas vitt te och jag hittar lite flyktig tedoft, men om det är vitt te eller ej låter jag vara osagt (slängde precis en burk innehållandes vitt te som blivit liggandes undangömd i några år...). Den har en tillbakalutad närvaro, väldigt transparant, ungefär som Comme des Garçons Odeur 53. Stundtals kan den kännas väl diskret men så motbevisas den uppfattningen senare av att man känner doften stiga mot näsan igen. Båda är verkligen huddofter mer än något annat, väldoftande ren hud som om nyss soltorkad efter utomhusbadet.

Första gången jag använde doften ute på örebroklubben Nästa Stora Grej kom det fram två personer till mig nästan direkt och undrade vad det var för gott jag doftade av. Någon av dagarna efteråt, tillbaka i affären (Parfymeri Pia) där inköpet gjordes, fick jag reda på att en kompis till mig nyligen varit där och frågat om Au Thé Blanc. Uppenbarligen en doft som lyckas med att göra starka intryck, hur svag den än tycks vara. Killen fick ingen flaska den gången, min hade varit den sista. Men lika glad för det är jag, vad trist det vore om någon stal min utstrålning.