Wednesday, April 26, 2006

shiseido feminité du bois 2

Glömde bort en rafflande del i historien om min nyvunna flaska. Efter köpet gick vi vidare till Gina Tricot där jag snabbt inhandlade en redan utprovad grå kofta, sprang därifrån vidare för att köpa jeans. Väl inne i nästa provhytt på ett annat köpcentra frågade E var jag gjort av påsen med Feminité du Bois...

Den var inte där! Jag var hundraprocentigt säker på att den lilla påsen lagts ner i en större. Jag minns med definitiv säkerhet att jag hörde klonket från flaskan då jag ställde ner påsen på golvet inne på Gina Tricot. Hade jag lite småpanik i parfymbutiken över att inte få tag på flaskan var det ingenting jämfört med vad jag kände då jag helt plötsligt förlagt den på okänt ställe! Snabbt fånget, lätt förgånget eller hur säger man? Med springande fötter bort mot Gina Tricot tyckte jag mig enbart känna stora moln av Feminité du Bois i luften och för min inre syn låg flaskan krossad mot en gatsten.

Tack och lov fanns den i säkert förvar under disken på Gina Tricot, vilket på något sätt känns som ett under då provhytterna var täta med folk. Ärligt folk finns kanske fortfarande kvar? Jag sparkade mig själv ett antal gånger på smalbenet, för att lära mig till nästa gång. Ja jag säger då det, som mormor skulle ha sagt.

Tuesday, April 25, 2006

shiseido feminité du bois


Tur är sällan på min sida, särskilt inte då det gäller shopping (och kanske då i synnerhet parfymshopping). I Örebro, som i princip inte har någoting att erbjuda förutom sådant Kicks och Åhléns normalt plockar in, gömmer sig inte mycket. Men skam den som ger sig. Den som väntar på något gott väntar givetvis alltid för länge, men blir där till rikligt belönad har det nu visat sig!

Lönen har kommit och med den en liten rekogniseringsrunda. Eller, den hade jag faktiskt betat av redan i fredags så jag visste i princip var jag skulle när jag gick från lägenheten med E. Men det jag hade glömt av var att kolla om det kommit några nya dofter till butikerna. I Aftonbladets fredagsbilaga såg jag att Guerlain hade kommit ut med en sommarvariant på herrversionen av L'Instant. Eftersom jag endast luktat på damvarianten begav jag mig iväg till mitt inte särskilt säkra doftkort i staden, Lejonet, för att se om någon av de tre L'Instantdofterna fanns att finna.

Säljbiträdet som fångat mig sprang ut för att kolla lite på lagret men icke, endast damernas Guerlain denna dag. Under tiden kollade jag lite längre bort på dofthyllan till ett ställe där jag inte brytt mig om att kolla tidigare. Längst ut på flanken tronade en flaska Shiseido Feminité du Bois. Guerlain känndes inte särskilt aktuell längre då Shiseidodoften både är ljuvligt god och notoriskt omöjlig att få tag på till bra priser numer. Företaget valt att dra den från marknaden. Tyvärr hade de bara en body milk plus doften i parfymkoncentration hemma men hon kunde tänka sig att ringa centrallagret för att kolla om den eau de parfum jag var intresserad av fanns att beställa. Den gamla damen som äger affären sa att det behövde inte biträdet bry sig om, för hon har själv försökt få tag på den flera gånger tidigare utan resultat. Provflaskan var alltså det enda som fanns att tillgå.

Svetten började bryta fram på min panna och jag började trampa lite på stället. Till slut kom det mycket mycket milt från mig ”ni säljer inte era provflaskor va?”. Som tur är känner damen i fråga till mitt intresse och bad biträdet kolla vad flaskan egentligen skulle kosta. Medan hon synade mig med glasögonen på nästippen frågade hon, ”Du får den för 300 kronor, blir det bra?”. Då en flaska av Feminité du Bois går för allt mellan $100-175 på Ebay just nu skrek jag av glädje inombords.

Doften i sig är en sådan jag hatade till att börja med, men har sakta men säkert vuxit fram och blivit om möjligt den lenaste och varmaste doft jag har hemma. Otroligt välblandad, så pass att jag har stora problem att särskilja ingredienser från varandra. Varm och behaglig. En aningen bivax finner jag tillsammans cederträ. Det senare noterar jag mest då jag fick reda på att det ska finnas där, annars hade jag nog aldrig sett det som en trädoft namnet till trots. Mjölkig skulle jag vilja säga, eller krämig. Jag vette tusan och famlar ännu en gång i mörker vid beskrivandet. Men underbar, ta mig på orden (och jag vet att några av er redan vet om det).

Christopher Sheldrake, som blivit känd som näsan bakom Serge Lutens dofter och som från och med hösten 2005 har ett kontrakt med Chanel (Director of Research & Development for fragrance), skapade doften 1992 och frågan är ju varför Shiseido valde att ta bort den från marknaden. Aldrig har jag sett någon annan doft efterfrågad så pass som denna och särskilt inte en från Shiseido...

Wednesday, April 05, 2006

geir

På parfymforumet Basenotes existerar det en liten klick parfymer som alltid får lite mer uppmärksamhet än andra i den uppsjö av märken och dofter som dagligen florerar där. Creed Green Irish Tweed, Ungaro III, Thierry Mugler A*Men, Santa Maria Novella Nostalgia, Czech & Speak No 88, Frederic Malle Musc Ravageur och L'Artisan Parfumeur Voleur de Roses är bra några av dem som alltid dyker upp när doftkonässörens Heliga Graal ska omnämnas. På Basenotes försvaras älsklingsdoften med tänderna och klor, nåde den som säger ett ont ord om ens hjärteskatt. Det är onekligen kul att beta av dessa dofter eftersom i princip samtliga framkallar starka reaktioner hos en och ingen kan sägas vara slätstruken. Norska (!) Geir får väl sägas sälla sig till den lite mer lättburna skaran (fast kanske ändå inte så lätt att använda som säg, Green Irish Tweed), åtminstone om den ska jämföras med monster som No 88.

Tillverkad för att framkalla känslan av blomsluttningar i norska fjällen så får man väl säga att de lyckas ganska bra. Frisk och stark, eller snarare klar, lite som Vicks Vapour Rub kanske. Där finns blommor men jag skulle aldrig kunna säga vad sjutton de är för några. Någonting lite torrt som påminner mycket om mandel och med ett uns av vanilj, kan det vara heliotrop kanske? Friskt, rent och behagligt luktar jag i alla fall och doften håller länge. Det verkar vara en otroligt välgjord blandning för att isolera några doftnoter känns nästan omöjligt. Fast kanske inte så galet välblandad som Gendarmes dofter, vilka jag tänkt försöka skriva något om rätt så snart.

Ärligt talat så känner jag mig lite tagen på sängen av Geir. Jag gillar den verkligen, men den vill helt enkelt inte låta sig fångas för en ordentligt beskrivning. Visserligen har jag inte använt den mer än en vecka nu och högst sporadiskt ska väl sägas.